Vi pratar ju ganska ofta om egenvård, både här på bloggen och på Instagram. Till exempel när vi pratar om strategier i vardagen, våra bästa hjälpmedel och knep för att ta vår medicin. Men vad betyder egentligen egenvård?
För att grotta ner oss i begreppet, ställde vi för några dagar sedan frågan “Vad betyder egenvård för dig?” på Instagram. Vi fick alltifrån svar som “andas”, “egentid”, “att jag tar mina mediciner” och “anpassad träning efter förmåga”, till svar som “att sätta min hälsa före jobb och andras behov”, “att jag tar hand om min sjukdom” och “allt jag gör för att må bra”. Kärt barn har många namn!
Även inom hälso- och sjukvården diskuteras begreppet egenvård flitigt. Enligt Socialstyrelsen definieras egenvård som “hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en patient själv kan utföra. Egenvård är inte hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen.” I rapporten “Spetspatienter – en ny resurs för systemförbättring” diskuteras Socialstyrelsens gällande definition i förhållande till definitionen från Världshälsoorganisationen (WHO), som erbjuder ett bredare begrepp. Enligt WHO är egenvård ”förmågan hos individer, familjer och samhällen att främja och bibehålla hälsa, motverka sjukdom och hantera sjukdom och funktionsnedsättning med eller utan stöd från hälso- och sjukvården.”
Att vi föredrar WHO:s definition kommer kanske inte som en chock. Kanske framför allt eftersom den inte endast är knuten till vården, utan är bredare än så. De flesta aktiviteter eller åtgärder vi själva gör idag som vi menar är egenvård, har väldigt lite att göra med hälso- och sjukvården. Och åtminstone nio av tio, säkert fler, gör vi inte alls baserat på en bedömning av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Snarare baserad på en bedömning av andra experter: nämligen vi själva. Det är trots allt vi som lever med vår sjukdom och i många fall därför är bäst lämpade att avgöra vilka aktiviteter och strategier som fungerar bäst för just oss. Vi känner våra kroppar bäst och vi vet att “hälsa” inte alltid är synonymt med “avsaknad av sjukdom”, utan att det går alldeles utmärkt att ha hälsa ändå – att leva ett sjukt friskt liv.
Samtidigt är det viktigt att inte helt separera begreppet egenvård från hälso- och sjukvården. Snarare bör egenvården lyftas mer och ses som en större och viktigare del och resurs för att patienter ska uppnå hälsa. Hälso- och sjukvården borde ha bättre förutsättningar för att arbeta mer med att stötta patienter i sin egenvård.
Men vad menar då egentligen vi när vi pratar om egenvård? Vad är det vi är bäst lämpade för att hantera själva, men också till viss del behöver få stöd för från vården?
Svaret “allt jag gör för att må bra” ligger nog inte särskilt långt bort ändå. Eller kanske ”sådant jag gör men inte skulle ha gjort om jag inte hade en kronisk sjukdom”. Alla vardagsstrategier jag använder, alla aktiviteter för att maximera må bra-tiden, alla hjälpmedel jag har och medicinintag jag gör är en del av min egenvård. Nyckeln blir helt enkelt att det ska ha någon koppling till min sjukdom. Om jag tar sovmorgon för att jag helt enkelt är trött, kanske det inte riktigt klassas som egenvård. Men om jag tar sovmorgon som en medveten strategi, för att jag vet att jag blir mindre stel och har mindre ont med en timmes extra sömn i kroppen, och för att jag kommer ha mer energi till resten av dagen – då är det egenvård.
Hur definierar du egenvård?
