Först en brasklapp: vi är absolut inga experter. Tvärtom, att medvetet följa och dokumentera regelbundet hur vi mår är nytt för oss. Men vi har båda på vår lista för Hälsoåret 2020 att börja “tracka” vår reumatiska sjukdom. Det vill säga att på ett strukturerat sätt själva dokumentera hur vi mår, vilket kallas för self-tracking. Och även om vi alltså inte är några experter, har vi faktiskt lyckats helt okej under året. Därför tänkte vi dela med oss av några tips som har hjälpt oss att hålla motivationen och rutinen uppe.
För det första – vad är syftet? Fundera över varför du vill börja tracka. För mig, Kim, handlar det främst om att jag vill kunna se när jag mår som bäst. På så sätt kommer jag förhoppningsvis kunna se vad jag gör när jag mår som bäst, och lära mig vad som fungerar och inte fungerar för att jag ska kunna maximera min må bra-tid. Dessutom vill jag gärna kunna se samband. Hur mycket sämre mår jag om jag missar att ta min spruta? Beter sig min reumatism på något särskilt sätt när jag har mens? Vad händer om jag har en stressig period, påverkas mina leder av det? Och så vidare. Sådana där samband som garanterat finns och som jag redan innan har kunnat ana, men som kommer bli mer uppenbara om jag kan rita en egen graf.
När du väl vet varför du vill tracka, är det bra att fundera över vad du vill kunna följa. För oss har det fungerat som bäst när vi bara trackar det som faktiskt är intressant. Du vet säkert själv hur oinspirerande det är att sitta innan eller under ett vårdmöte och svara på frågor som egentligen inte spelar någon roll. Nej, jag vet inte om jag kan lyfta ner ett kilo mjöl från översta hyllan, för det är aldrig något jag gör. När du trackar själv, ska du självklart bara svara på frågor som faktiskt ger dig någonting. Dessutom är det ett ypperligt sätt att sålla bort triggers. Jag vägrar till exempel att tracka vikt, eller vad och hur mycket jag har ätit. Det kan säkert vara så att det påverkar hur mina leder mår – men inte så mycket som det skulle påverka mig negativt att kunna följa och bli påmind om det varje dag. Så fundera över vad det är du vill kunna följa, och vad du inte vill kunna följa, innan du börjar tracka.
Här är det såklart en fördel om verktyget du använder för att tracka kan hjälpa dig. Vi använder exempelvis Elsa-appen, som går att skräddarsy på ett ganska bra sätt. Men du behöver såklart inte använda en app. Kanske är ditt syfte att följa ditt mående fram till ett visst datum, exempelvis ett vårdmöte. Då går det säkert lika bra att bara göra en anteckning i telefonen, kanske en siffra mellan 1-10 varje dag, eller använda dig av en bullet journal. Samtidigt finns det såklart fördelar med mer strukturerade verktyg, exempelvis att få hjälp att se samband om ditt syfte, liksom mitt, är att kunna göra just det.
Slutligen, och kanske det allra viktigaste: försök hitta en rutin som fungerar! När jag började tracka i början av året, kom jag på att det bästa för mig var att fylla i appen varje morgon på bussen på väg till jobbet. Då hade jag ändå tid att fördriva och dagen hade knappt börjat, så jag kom fortfarande ihåg hur jag mådde dagen innan. Det fungerade super! Sedan slog pandemin till, och jag började jobba hemifrån. Därför är mars och april inte de bästa månaderna att titta på om en vill se kontinuerlig data på hur jag har mått… Sedan dess har jag försökt pränta in en ny rutin. Nu försöker jag istället fylla i dagen varje kväll när jag har borstat tänderna. Det fungerar inte riktigt lika bra som busstricket, men det går helt okej. Jag tror att tricket är att hitta en tidpunkt eller en händelse som sker i princip varje dag, och använda det. Åtminstone är det så för mig, att jag behöver förknippa två saker med varandra för att jag automatiskt ska bli påmind. För dig kanske det fungerar lika bra att sätta ett alarm eller en påminnelse (jag är tyvärr världsmästare i att titta på en påminnelse i telefonen och tänka “jag gör det sen”). Oavsett vad din rutin är, försök skaffa en. Åtminstone i början, för att se till att du kommer igång.
Har du några fler tips på hur en bäst kommer igång, och lyckas fortsätta, med self-tracking? Eller har du kanske tips på något bra verktyg som kan användas? Dela gärna med dig i kommentarerna!
